Görvälns gård
Trots avsaknad av grönska och värme kan jag inte låta bli att fara runt i grannskaperna och titta på spännande platser. Görvälns gård, eller slott som en del kallar det, ligger vid en Mälarvik med samma namn. Jag har varit i närheten förut, men då av en helt annan anledning. Anledningen då var en vattenledning. Halva Stockholm tar nämligen sitt dricksvatten från Mälaren, just vid Görväln.
Inte ens isen hade behagat bryta upp helt och långt borta på andra sidan skymtar Kungsängen.
Men den här gången var det gården som lockade. Gård har funnits här sedan mitten av 1400-talet och Görväln blir sätesgård (befriad från skatt på grund av att ägaren kunnat bidra kungen med häst och man i full rustning) i början av 1600-talet.
1643 ärvde dåvarande ägaren Svante Bielkes dotterdotter Elsa Elisabeth Brahe gården, som då var i dåligt skick.
För att inte skattefriheten ska dras in byggs den nuvarande huvudbyggnaden och dess flyglar. Husen står klara i mitten av 1670-talet.
En sekreterare i Riksarkivet, Pehr Carlsköld, äger Görväln under mitten av 1700-talet, och det är han som låter plantera lindallén som leder upp till gården.
1802 byter gården ägare igen och denna gång är det Bengt Magnus Björkman som är köpare. Björkman byggde på huvudbyggnaden med en tredje våning och renoverade interiören.
Jag hajade till när jag fick se de här märkliga, svängda paviljongerna. Jag kände igen dem. Och naturligtvis var det från Ferdinand Bobergs Svenska bilder. De finns med där, men jag hade inte kopplat ihop den teckningen med Görväln. Paviljongerna uppfördes 1763 av en grevinna Bielke, och vindflöjeln nedan, som nu sitter på en av flyglarna, satt från början på den norra av de två paviljongerna.
Den här stora musslan satt från början ovanför huvudbyggnadens entré, men togs ner i början av 1900-talet och degraderades till utfyllning framför den nya entrén. Den grävdes fram på 1930-talet och placerades vid en av gårdens terrasser ned mot allén.
Görvälns gård var bebodd ända fram till 1967 då Järfälla kommun köpte in den.
Idag drivs här en hotell- och konferensanläggning och här spelades också Stjärnorna på slottet in förra året.
Här finns också slottspark med arboretum och skulpturpark. Jag kan tänka mig att här är bedårande vackert när allting grönskar och Mälaren ligger glittrande och varm.
Vad jag däremot inte kan förstå, är hur träd kan behandlas på det här sättet som lindarna i allén ovan. Kan de verkligen överleva en sådan beskäring? Det skär i mitt hjärta när jag ser det…
Bums blev jag tvungen att falla på knä och sticka gluggen i ett par soliga vintergäck…
Där fotograferade jag ett brudpar i höstas. Vi tog bilderna i olika delar av skulpturparken och vid vattnet. Jag tyckte mycket om det stället. Lite av en dold pärla skulle man kunna kalla det.
SvaraRaderaStaffan H: Ja, det kan jag tänka mig var en ypperlig miljö för bröllopsfotografering och jag kan också tänka mig att brudparet blev väldigt nöjda med bilderna. :)
SvaraRaderaFilmen Ondskan spelades delvis in vid Görväln.
SvaraRaderaFotot mot Kungsängen pekar rakt mot mitt hus:)
Karin: Åhå! Jag såg aldrig den filmen... Det var väldig vad jag lyckas peka med min kamera. Häromsistens lyckades jag peka rakt mot Jessicas morfars hus... :)
SvaraRaderaKommer ihåg att Jessica pratade om det. Märkligt många sätt er historia korsat varandras förstod jag också.
SvaraRaderaJag ser att deras telefonledning går in genom samma fönster som på min fastighet. Vilket sammanträffande.
SvaraRaderaDe röda husen, är de uthus?
Karin: Ibland är världen verkligen liten...
SvaraRaderaSkaffaren: Hm. Måste vara nåt elektriskt... Ja, de röda husen är uthus och huset med hästflöjeln på är... stall. :)
Herlige bilder. Liker hvordan du leker med skygger g lys.
SvaraRaderaHvordan tar man seg dit opp? Det er maaaaaasse Bielke´er å ta av, legger jeg merke til.